Borrad?

En sjuk jävla dag. Inte otrevlig, men konstig. Jag råkade somna hos min syster igår. Blev väckt innan sex av baby T's sylvassa armbågar som massakerar mina revben. Han tyckte tyvärr inte att det räckte så, utan han knäade mig, och armbågade mig ganska många gånger när han försökte gosa in sig. När han väl var ingosad var det urmyigt och lätt värt det, men det var kanske lite smärtsamt också. Dagen hos syster avslutades vid tiosnåret av att ovan nämda bäbis ger mig en rak höger på min vänstra ögonglob. Ni vet, en tvåårings nävar är inte så stora, så han mosade bostavligen ögat. Jag är tom lite blå precis under det, där man brukar ha mörka ringar under ögonen ni vet. Jag har iof sådana också, så det ser inte så farligt ut. haha..


Bussen hem. läste massa intressant om praktikplatser på rkh.se nätverk, oh så jag längtar. Sen beslutade jag mig för att ge mig iväg ut och springa lite. Ett litet tips från chochen är att tänka på att det blir halt i skogen vid regn, jag missade den lilla detaljen och upptäckte det den hårda vägen :P

Nåväl, jag överlevde det också bara för att komma på den briljanta iden att jag borde cyckla till jobbet på min första dag. Och av det äventyret lärde jag mig att Haninge är en väldigt kuperat kommun, men kullar och dalar, och att ansvariga inte kan skylta som sig bör. Lagom irriterande, men jag kom iaf dit jag skulle så småningom. 

På jobbet var jag sjukt förvirrad, men det gick nog ganska okej i alla fall, jag fick grym feedback från min RC. Oerhört glädjande, och jag tror att jag gjorde Frida stolt. (här skulle jag kunna tillägga saker, men väljer att låta bli.) Jag jobbade på med ett gäng jättetrevliga människor och allt flöt på tills ICA Maxis larm gick. Det blev en ganska intressant historia tillslut men som jag itne orkar skriva om. 

För på vägen hem kändes det som att jag var jagad av idioter, så arg, svettig och trött kom jag nyss hem. JAg är så trött att jag faktiskt ser suddigt, samtidigt som jag är aldeles för uppe i varv för att kunna somna. Men det är nog dags för det snart, för i morgon jobbar jag 12.-22.30.

Föresten så har dagen i övrigt bestått av mycket tankar och saknad.

Jag borrad? Aldrig i livet. Jag äger mitt liv, och lämnar inte sådana saker åt slumpen. Proaktivitet var ordet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0