Men jag bara fan.

Saknar det vi hadde. Men det är också fel, för det vi hade var inte bra, det var jag som trodde att det var bra.

Jag önskar att vi hade det, så som jag dom bra stunderna kände att vi hade det. Att det hade varit på riktigt, att det vore du och jag mot världen, framtiden.

Jag önskar att vi redan hade rett ut det här, och jag har en klump i magen som säger att det inte kommer gå vägen.

Scenariot är detsamma, varför skulle jag vara annorlunda, när slutar jag vara annorlunda.

Du vet att jag älskade dig va?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0