Lina

Jag vet inte om mitt ordförråd är tillräckligt stort för att beskriva vad jag känner. Om jag har tillräckligt många elaka ord på lager. Om jag har tillräckligt med gråt i kroppen för att orka prata om hur jag mår.

Det finns en myt som säger att eskimåerna har över hundra ord för snö, jag skulle behöva lika många för ordet trasig.

Jag har även allvarligt börjat fundera på om jag ska försöka få ur mig smärtan genom fysisk aktivitet. Träna kanske funkar dom dagar jag är ledsen, och när jag är arg får jag helt enkelt se till att sikta på ditt ansikte.

Det går inte en dag, inte en enda jävla dag, och vi är alla precis lika jävla skyldiga. Jag siktar fortfarande på arsenik, men dom på apoteket sa att det inte räkte med en bild på ditt fula ansikte.

Jag vet inte riktigt vart felet sitter, men det börjar bli akut igen. Jag är en fara för andra, och pulsen ligger konstant på över hunddra.

Det var det sjukaste jag någonsin hört.

Sinnesförvirring.



Tillägas bör att detta inlägg är skrivet på ett sådant sätt att du inte ska ha en aning om vad det egentligen står.
Gör dig själv en tjänst, och be om ett nackskott.