citat

I'm not the first to sleep beside you in this bed
it's poisoned with some other idiotic girls smell
and even though you tell me that your love for her is dead
I always keep preparing to go through all lovers hell
I've gotta start believing that you really love me
I've gotta start believing that you want what's me
I've gotta start believing that you really love me
if you say so, it's gotta be so



Det finns en person som kan få mig att tveka på tidigare tankar och det är du.
Allt är som en klyscha men en bra en, en riktig kärleks klyscha.
Jag får ungefär 20 larviga lyckokickar om dagen.
Jag bara skakar på huvudet ibland och ler för mig själv för detta är för bra för att vara sant eller är det faktiskt sant? Ja det är det, shit.
Kan man spricka av kärlek för då gör jag det.
Jag har 100 ton kärlek på lager som är för dig, om du orkar.
Jag sitter här och bara stirrar på skärmen, jag har så mycket inom mig som jag vill få ut men det finns inga ord. Inga ord kan förklara hur härligt det är. Inga ordlistor kan visa mig något sådant ord.
Att ligga brevid dig en morgon, hud mot hud och ha damien rice skönsjungandes i bakgrunden och höra dig säga dom fina orden, jag kan inte tro att det är sant.
Du har fått den del av mig själv som jag hatade som mest att sakta tyna bort, jag trodde aldrig det skulle gå.
Jag trodde inte det fanns någon som du.
Tack.
 
Han kunde inte få nog av henne.
Hon mättade hans ständiga hunger.
Hon var hans livsnäring.
När han såg henne, började adrenalinet pumpa och han ville kasta sig över henne och aldrig, aldrig släppa.
Hennes hud var den mjukaste han rört.
Hennes leende det medst glädjande han sett, hennes skratt det ljuvligaste han hört, hennes läppar dom mjukaste han kysst.
Han önskade att hon skulle finnas kvar, var skulle han annars få livsnäring ifrån.
Han älskade att hålla om henne innan dom somna och han brukade borra in sin näsa i hennes blonda hår och känna doften av hennes honungsschampoo.
När han rörde vi henne kunde han känna hennes rysningar över hennes lätt bruna hud.
Han tvivlade inte alls på henne, det fanns inga tvivel, han visste precis hur allt var.
Han älskade henne och det var hon värd.


Han orkade inte se henne.
Något med henne fick honom att må illa, en sorts avsky men ändå tyckte han synd om henne.
Han ville inte träffa henne men något fortsatte honom att hålla samma spår, köra samma tåg.
En dag tänkte han, en dag kommer hon inte vilja träffa mig mer, den dagen hppas jag kommer snart.
När hon log så log han inte tillbaka, när hon bad honom ta på henne så tog ha mosträvigt på hennes torra och högst ovackra hud.
När hon försökte kyssa honom så pressade han snabbt sina läppar mot hennes och drog sedan bort dom snabbt igen.
Hur kunde han, hon var ju så avskyvärd.
När dom la sig så lade han sig så långt ut som möjligt, skyllandes på att vara nära väckarklockan på morgnen. '
Han kunde känna hennes unkna lukt från hennes slitna mörka hår som spred sig i sovrummet och han kunde känna hur den täppte till i honom och han hade svårt att andas. Han tvivlade inte alls på henne, det fanns inga tvivel, han visste precis hur det var.
Han hatade henne och det var hon värd.

Du är mannen som man gärna lyssnar på
och tror sig kan förstå
du är den som lätt kan vira folk runt fingret
och ingen nej ingen känner inget

Du kan nog vara lömsk eller helt underbar
men just nu så vet jag varken ut eller in
Ja du väljer dina ord så väl
och jag öppnar mig så du kan se in i min själ
Och jag trodde jag visste exakt vem du var
men just nu så känns du inte alls lika underbar

Ja jag trodde this whas it
Och att de skulle bli fint
Sen kom dina väl valda ord
och tog bort det som ingenting

Å det flög iväg alldeles för lätt
och jag började granska ditt lustiga sätt
Din fina logik blev helt tvärtom
och därför blev detta just till en sång

Alla dina vackra sätt som kändes så fina
dom börjar nu sina och ingenting blir kvar
Du försökte verka så okomplicerad
men just nu är du den svåraste jag mött

Jag är den som gör folk besvikna
Jag är den som får folk att må illa
därför så kanske vi är lika


It's daybreak, and you are asleep
I can hear you breathe now
Your breath is deep
But before I go
I'll look at you one last time
I can hear a heart beat
Is it yours or is it mine?

I look at your lips
I know how soft they can be
Did they know what they wanted
the times they kissed me?

And your hands
that I've held in mine
Now they're reposing on the pillow
Will they ever miss me sometime?

I'll remember you
You will be there in my heart
I'll remember you
But that is all that I can do
But I'll remember

Your eyes
That always make me shiver
Now they're closed
They just sometimes twitch a little

And your body
I could own for an hour
It sent me to heaven
with its heat and power

I'll remember you
You will be there in my heart
I'll remember you
But that is all that I can do
But I'll remember


Försök inte ens att förstå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0